Skip to content

San Ignacio, Peru

06 juli 2011

När jag ställde mig vid rosten och började bränna bönor för fyra år sedan drog jag igenom ganska många kilo av ett kaffe från Peru. Kaffet jag rostade kom från El Guabo. El Guabo är en association, en familjeförening om du så vill. Gårdarna i associationen ligger i San Ignacio, ett distrikt på gränsen till Amazonas i norra Peru. Jag hade hört att det var en ganska svåråtkomlig del av världen och jag trodde inte då att jag skulle få se platsen där kaffet växte, och vara på väg mot en koppning.

kaffe på tork längs vägkanten

Jag visste inte att det var till San Ignacio jag skulle komma när jag åkte över gränsen från Ecuador. Jag visste att jag skulle till ett kaffedistrikt. Det märktes också tydligt på vägen; utanför alla hus längs vägen låg kaffe på tork. Från vägen uppe på berget kunde man titta ner i dalar där torgen i byarna lystes upp av rektanglar bestående av den gulnande pergaminohinnan på dom torkande bönorna. Och väl inne i San Ignasio var fotbollsplanen belamrad med kaffe. Överallt fanns skyltar med texten ”comprar café” utanför lagerhusen där män satt och sov i skuggan i väntan på nästa leverans.

Det var egentligen inte producenterna från El Guabo jag skulle träffa i San Ignasio Men jag kände att när jag ändå var på plats kunde jag ju inte låta bli att fråga efter dom. Så rent slumpmässigt valde jag ett av lagerhusen jag passerade på gatan, gick in och frågade om dom kände till association cafeteros de El Guabo.

kaffe i väntan på vatten längs bordskanten

Det gjorde dom. Jag hade gått in på Cenfrocafé, kooperativet som El Guabo tillhör. 2300 familjer är med i Cenfrocafé, vilket gör det till ett ganska stort kooperativ. Men bredvid mig stod en av männen från el Guabo. Snacka om flax. En kaffe på kontoret och några spanska meningar senare var det klart att jag skulle till Cenfrocafés huvudkontor i Jaen och koppa dagen efter.

När mina andra ärenden var klara och jag tog mig till Jaen fick jag mer än en koppning. En genomarbetad presentation av kaffe i Peru i allmänhet och kooperativets struktur och arbetsmodell i synnerhet inledde dagen. Koppningen som följde var intressant med kaffe från flera olika distrikt och associationer. Trots att skörden inte riktigt har kommit igång på dom högre höjderna än så var det mycket bra kaffe på bordet. Visiten avslutades med ett besök till kooperativets nystartade café där en nytränad barista serverade en espresso som nästan fick mig att missa bussen. Men det är en annan historia.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: